Om den Gemensamma Europeiska Referensramen för Språk
Ulla Nissen hade en betydande roll vid introduktionen av referensramen för språk i Sverige. Genom sitt arbete i ICC och genom andra internationella kontakter fick Ulla kännedom om ”språkskalan”, som den litet slarvigt kallas. Hon och Folkuniversitetet satte igång ett arbete för att introducera den i undervisningen i både främmande språk och svenska.
Idag är referensramen ett officiellt hjälpmedel i Sverige. Den ligger även till grund för det arbete med en språkportfolio, som genomförts av fortbildningsavdelningen vid Uppsala universitet.
Ulla är specialist på språkutbildning för vuxna inlärare efter ett yrkesliv inom vuxenutbildning. Hon har en fil mag i latin, franska och idé- och lärdomshistoria samt utbildning på lärarhögskola. Efter en tid i ungdomsskolan kom hon till Folkuniversitetet i Uppsala, där hon var biträdande rektor i 11 år. Under den perioden byggde hon bl a upp undervisning i svenska för flyktingar. Sedan flyttade hon till Folkuniversitetets förbundskansli och blev ansvarig för hela organisationens utbildningar i språk. Ulla arbetade internationellt inom ICC – The International Language Association - från 1991, större delen av tiden som styrelseledamot.
Ulla Nissen tog initiativ till SICC – the Swedish ICC, som var en sammanslutning av utbildare i språk för vuxna. SICC var svensk medlem i ICC. Genom sitt internationella arbete kom Ulla tidigt i kontakt med den Europeiska nivåskalan för språk d v s Gemensam Europeisk Referensram för Språk. Nedan svarar hon på ASRs frågor om referensramen.
Vad är referensramen för språk?
Den är ett instrument för att beskriva färdighetsnivåer i språk, oavsett vilket. Man kan mäta både befintliga kunskaper och sätta upp mål för inlärning av språket. Referensramen och användandet av den finns beskrivet i ett 250 sidor lång rapport, som finns tillgänglig på svenska via Skolverket, www.skolverket.se.
Hur togs referensramen fram?
Den grundas på Europarådets arbete under flera årtionden. En ledande roll har dr. Brian North, Eurocenters, haft. Hans doktorsavhandling ligger delvis till grund för arbetet. Referensramen lanserades i samband med det Europeiska Året för Språk 2001 och översattes 2009 till svenska.
Vilka har nytta av att använda referensramen?
- Den enskilda individen kan göra en sjävbedömning - vad kan jag och vart vill jag?
- Anordnare av språkutbildning kan beskriva vart en utbildning leder.
- Läromedelsframställare kan ta fram läromedel relaterade till skalan.
- Lärarutbildare har ett hjälpmedel för att lägga en utbildning rätt för olika kategorier och nivåer.
- Lärare/utbildare kan testa elever och sedan lägga nivån rätt.
- Köpare av språkutbildning kan beställa den språkliga nivå som bedöms rätt för behoven.
Hur bedöms språkliga färdigheter?
Samtliga fyra färdigheter - höra, läsa, tala och skriva - kan evalueras och bedömas. Man delar in färdigheterna i 6 nivåer, A1 (basnivå 1), A2 (basnivå 2), B1 (mellannivå 1), B2 (mellannivå 2), C1 (avancerad nivå 1), C2 (avancerad nivå 2). Att notera: B1 kallas också threshold level eller ”överlevnadsnivån”.
Exempel på can do statement:
A1
Jag kan förstå och använda mycket enkla ord och fraser som har att göra med de mest grundläggande och konkreta situationerna i vardagslivet. Jag kan presentera mig själv och andra och ställa frågor om t.ex. namn, var och hur någon bor, var någon jobbar och jag kan själv svara på liknande frågor. Jag kan kommunicera hjälpligt på ett mycket enkelt sätt om samtalspartnern talar långsamt och tydligt och är beredd att hjälpa mig.
B1
Jag kan förstå huvuddragen i tydligt standardspråk som berör kända förhållanden som man regelbundet möter i arbetet, skolan och på fritiden. Jag kan hantera de flesta situationer som kan uppstå under resor i ett område där språket talas. Jag kan oförberedd ge mig in i samtal om ämnen som är kända och som är av personligt intresse eller berör det vardagliga livet (t.ex. familjen, arbetet, resor). Jag kan länka ihop fraser på ett enkelt sätt för att beskriva erfarenheter och skeenden, mina drömmar, förhoppningar och mål. Jag kan ge skäl och förklaringar till mina åsikter och ambitioner.
Vad är en språkprofil?
Det är ett sätt att beskriva en persons olika språkliga färdigheter. Ofta är det så att vi klarar hörförståelse på en ganska hög nivå medan skrivfärdigheten ligger betydligt lägre. Med referensramens hjälp får man en realistisk beskrivning. Detta är till stor hjälp för t ex en köpare av utbildning. Man kan på ett precist sätt specificera vad som behövs för att klara av en viss arbetsuppgift, ett visst uppdrag. Detta kan även användas när man annonserar efter arbetskraft. Om t ex arbetet består i att sätta ihop tekniska komponenter behöver man en hög läsförståelse. Arbetar man däremot i en hotellreception är det förmodligen viktigare att man talar flytande.
Finns referensramen med olika yrkesinriktning?
I olika EU-projekt har man tagit fram skalor med särskild yrkesinriktning t ex medicinsk i Sverige, hotellinriktning i Schweiz osv. ALTE, Association of Language Testers in Europé, har gjort en skala för arbete som komplement till den allmänna.
Är referensramen bra?
Ja, den är utmärkt eftersom den mäter olika språkliga färdigheter på olika nivåer. Den ger dessutom Europa och världen ett verktyg och det är viktigt, när man t ex som svensk ska beskriva sin språkfärdighet, när man ska arbeta i ett annat land.
Naturligtvis uppstår tolkningsskillnader. Men i stort sett har vi fått en bra, gemensam grund att stå på, när vi definierar kunskaper i språk.
ASR tackar Ulla Nissen för ett spännande och intressant samtal.
Vill man veta mer rekommenderar vi dessa länkar:
Skolverket och Council of Europe.
