ASR har talat med Jennifer Forsberg

Hur duktiga är svenskar på engelska?

ASR har talat med Jennifer Forsberg, f d språkchef på Folkuniversitetet i Stockholm.
Jennifer är född i Storbritannien och utbildad lärare där. Hon kom till Sverige på 70-talet och har sedan dess arbetat med det engelska språket på olika sätt i en kombination av bredd och djup.  Jennifer upplever sitt yrkesliv som mycket positivt, ständigt roligt och utmanande. Hon har arbetat med översättningar och bearbetningar för Dramaten i Stockholm, undervisning på Folkuniversitetet och på Handelshögskolan både i allmän engelska och mer yrkesspecifik, företagsinriktad. Hon var under många år Centre Examination Manager för de s k  Cambridgeexaminationerna. Hon har under åren haft många internationella kontakter med kollegor inom branschen.
ASR har diskuterat med Jennifer om hur duktiga på engelska svenskar egentligen är.

Hur långt räcker "skolengelskan"?
En gymnasienivå i Sverige är en ganska hög nivå, internationellt sett men många svenskar utvecklar inte språkkunskaperna vidare. Man har uppnått en bekvämlighetsnivå, där man känner sig hyfsat säker. Den nivån räcker emellertid inte hela vägen i yrkeslivet. Här måste man kunna samtala, förhandla, skriva och läsa på en högre och mer inriktad språklig nivå.

Talar svenskar bra engelska?
Svenskar har fysiskt lätt för det engelska uttalet men nöjer sig med ett alltför begränsat ordförråd. Med ett utökat ordförråd skulle de kunna uttrycka sig mer nyansfullt och klara sig bättre inom mer specifika områden. Dessutom har många svenskarna en begränsad förmåga att anpassa sin engelska till den aktuella situationen. Många ungdomar kan inte ens skilja på ’slangengelska” (okej med kompisar men inte annars!) och standardengelska.

Talar man bättre engelska i andra länder?
Nej. Internationellt sett ligger de skandinaviska länderna samt Nederländerna i topp. Jennifer påpekar att svenska och engelska tillhör samma språkfamilj, vilket underlättar för oss svenskar att tala en bra engelska. Antagligen är svenskarna mycket mer motiverade av att lära sig engelska än andra befolkningar som har något av världsspråken som modersmål.

Vad behövs mer för att kunna arbeta på engelska (möten, förhandlingar, intervjuer osv)?
Svenskar måste lära sig att anpassa sin engelska beroende på situationen. Är den formell eller informell? Är det arbete eller privat? Vem talar man med? Man måste kunna göra bedömningar och anpassa språk och ordförråd därefter. Vi måste lära oss den ädla konsten av ”Small talk”. Vi måste lära oss interkulturell kommunikation Allt detta bör vi komplettera vår goda gymnasienivå med.

Hur kan man dokumentera sina specialkunskaper i engelska?
Det finns olika examinationer som dels bedömer allmän engelska dels olika yrkesspecifika inriktningar. De är internationella och relaterade till samma nivåskala – Europarådets Referensram för Språk, vilket gör att samma språkliga nivå och profil kan avläsas i ett stort antal länder.

Har vi en bra undervisning i engelska i Sverige?
Ja, som vi konstaterat tidigare har vi en hög nivå på gymnasiekunskaper i engelska. Ungdomar idag får dessutom språket via ett antal olika källor som nätet, musik, resor osv.
Det som behövs är att vi adderar mer specifika språkkunskaper och en förståelse för när olika situationer kräver olika typer av språket.

Räcker det med engelska som ett lingua franca ute i världen?
Det stämmer att engelska är ett gångbart språk i många länder dock inte överallt. Man får inte heller glömma att nivån i andra länder ofta är lägre än den vi är vana vid i Sverige vilket kan leda till språkliga missförstånd.

Vilka andra språk bör företag och organisationer satsa på?
Företag och organisationer måste själva bedöma vilka språk som är viktiga för dem beroende på branscher och samarbeten. Idag talar många om vikten av att lära sig kinesiska. Detta måste dock ställas mot att man i Kina redan storsatsar på att lära ut engelska. De ligger steget före oss i den utvecklingen. Vad vi kanske ska lära ut är hur man talar engelska med kineser och det sociala samspelet?

Många intressanta frågor och svar.
ASR tackar för ett spännande samtal.




ASR har talat med


Ingela Bel Habib om språkekonomi

Ingela forskar bl a inom områden som rör språkekonomi, handelsfrämjande, export och arbetsmarknad.

- Språkkunskaper är av stor betydelse för ett företags utveckling och ekonomi.

Läs mer här.

ASR har talat med


Eva-Marie Ek

Tidigare språkansvarig på EU-kommissionens representation i Sverige och tillika språkvetare diskuterar kring ämnet "Språk ger fler affärer".

Läs mer här

ASR har talat med


Karin Ehnbom-Palmquist,
ASRs språkambassadör, generalsekreterare i föreningen "Svenskar i Världen"

Karins hela yrkesliv har haft en internationell prägel.

När vi frågar om vikten av att tala språket i det land man verkar svarar hon att det är helt avgörande för hur man ska lyckas med sitt uppdrag.

Läs mer här

ASR har talat med

Kicki Emanuelsson och Ulla Petzäll, Internationella Skolorna och Erik Holmquist, Folkuniversitetet i Stockholm

Samtliga medlemsorganisationer i ASR genomgår en kvalitetsrevision. ASR har talat med representanter för två av dessa medlemsföretag.

Läs mer här

ASR har talat med


Carl-Johan Gestrup

Specialiserad på frågeteknik för fördjupade kontakter och bedömningar i samtal och intervjuer.

Carl-Johan betonar vikten av en kvalitetsrevision. Alltmer handlar om förtroende, inte minst gäller det företag som ska stärka språkkunskaperna hos medarbetare som blir representanter i mötet med en annan kultur.

Läs mer här

ASR har talat med



Johan Pohl om branschorganisationer

Johan Pohl är en erfaren organisationsmäniska med en samhällsvetenskaplig utbildning, som arbetat hela sitt yrkesverksamma liv i bransch- och yrkeförbund.  

Läs mer här.

ASR har talat med



Ylva Jonsson om kunskaper i språk som viktig kvalitetsfaktor i äldreomsorgen

Ylva Jonsson arbetar som sjukgymnast på Stockholms Äldreboende AB.

ASR diskuterar äldres rätt att kunna kommunicera obehindrat med ett äldreboendes personal– på svenska eller på det egna modersmålet med Ylva.

Läs mer här

ASR har talat med


Margareta Björk, f d fullmäktigeordförande i Stockholms stad, om språk och språkkunskaper i kommunal förvaltning


Margareta lägger stor tonvikt vid de mjuka frågorna i samhället och betonar att språk, studier i språk och vikten av kunskaper i språk finns med hela livet, både yrkesmässigt och som privatperson.

Läs mer här.

ASR har talat med


Jennifer Forsberg om svenskars kunskaper i engelska

Jennifer Forsberg, är född i Storbritannien och utbildad lärare där.

Hur duktiga på engelska är svenskar egentligen?

- Många svenskar har uppnått en bekvämlighetsnivå, där man känner sig hyfsat säker. Den nivån räcker emellertid inte hela vägen i yrkeslivet.

Läs mer här

ASR har talat med


Ulla Nissen, om den Gemensamma Europeiska Referensramen för Språk

Genom sitt arbete i ICC och genom andra internationella kontakter fick Ulla Nissen, centralt ansvarig för språkutveckling på Folkuniversitetet, kännedom om ”språkskalan”.

Hon och Folkuniversitetet arbetade för att introducera den i undervisningen i både främmande språk och svenska. Idag är referensramen ett officiellt hjälpmedel i Sverige.

Läs mer här

ASR har talat med


Maria Sjöström Gisslén, handläggare för språkfrågor på EU-kommissionen i Stockholm.


En viktig uppgift är att sprida budskapet om nödvändigheten att lära sig främmande språk. En EU-medborgare rekommenderas att kunna minst två språk förutom det egna modersmålet.  Alla medlemsländers språk är officiella EU-språk, idag 24 stycken.

Läs mer här

ASR har talat med


Gunilla Kadin, f d utbildningskonsult på TBV/Eductus,
om arbetet som utbildningskonsult

Gunilla är pedagogen som arbetat med att entusiasmera och inspirera kunder till att köpa utbildningar i språk och interkulturell kommunikation. Den egna erfarenheten har fått henne att inse att ”man med språkkunskaper kan erövra världen”.

Läs mer här.

Login