Eva-Marie Ek, tidigare språkansvarig på EU-kommissionens representation i Sverige, är i botten språkvetare och arbetade på kommissionen som översättare, språkgranskare och en språkens ambassadör. I samband med den europeiska språkdagen ansvarade Eva-Marie för ett seminarium ”Språk – hinder eller hjälpmedel för företagen?”
Bakgrunden är diskussioner som idag förs på initiativ av Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur – ”Språk ger mer affärer”

Vilka är EUs språkmål?
Kunskaper i språk är av största vikt för:
- individen och kulturarvet
- arbetsmarknadens utveckling och rörlighet
- integration och interkulturell kompetens
En EU-medborgare bör kunna två språk förutom det egna modersmålet. Enligt en EU-barometer från 2006, där frågan var ”hur många språk behärskar du?”, kunde man konstatera att Sverige låg väl till. 90% uppgav att de behärskade ett främmande språk och 48% att de behärskade två. Detta kan jämföras med hela unionens snitt: 56 % ett språk och 28% minst två. Sverige ligger alltså väl till. Detta kan bl a bero på vår allmänna utbildningsnivå, en god språkpedagogik samt t ex att vi inte dubbar film och TV-produktioner.

Hjälper kunskaper i språk företag att nå nya marknader?
Naturligtvis hjälper språk företag att öka exportmöjligheter, att etablera sig i andra länder och att öka samarbeten. Fil dr Ingela Bel Habib har gjort en jämförelse mellan Sverige och Danmark. Hon konstaterar att medan svenska företag använder 3 språk så använder danska 12 stycken. Andelen företag som har en flerspråkig exportstrategi ligger på 68% i Danmark och 27% i Sverige. I Danmark använder 95% av företagen engelska jämfört med 86 % i Sverige. Tyska används av 80% jämfört med 25% i Sverige. Franska används av 32% av danska företag jämfört med 14% i Sverige. Danmark ökar sin export av både varor och tjänster mer än Sverige delvis beroende på detta.

Finns språkekonomi?
Ett växande forskningsfält under namnet språkekonomi betonar allt mer språkets och
flerspråkighetens betydelse för ekonomin i allmänhet och exportutvecklingen i synnerhet.
Inom språkekonomisk forskning uppskattas språkbarriärer minska bilateral handel upp till
75%.
Francois Grin, professor i språkekonomi vid universitetet i Genéve visar i sin bok
”Economics of the Multilingual Workplace” (2009) att den schweiziska språkmångfalden
genererar motsvarande 9 procent av Schweiz BNP.

Den viktiga rörligheten
Grundtanken med EUs språkpolitik är att öka rörligheten inom unionen för både människor,
varor och tjänster. Detta är viktigt, inte minst, ur ett demokratiseringsperspektiv. Den inre
marknaden med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, är en av grundstenarna i
EU-samarbetet. Arbetet med att utveckla EU:s inre marknad och den grund som den bidrar
med till den externa handelspolitiken är av stor betydelse för att främja export och import.

Branschinriktade språkkunskaper
En god allmän språkkunskap räcker inte alltid, när man t ex ska förhandla och etablera sig i
ett annat land. Det är viktigt att lära sig branschens språk också.

Språk öppnar dörrar. Språk ökar förståelse. Språk genererar bättre affärer. Språkkunskaper är
viktiga för individen, både som privatperson och som yrkesperson i ett öppet Europa och en
öppen värld. Vi ska också vara rädda om Europas språkliga mångfald.

ASR tackar för ett trevligt och intressant samtal.